Batteriladdare

För test av Ctek-laddare - se länk nedan: 

/Media/Warranty%20Inspection%2C%20Sheet%20A4_SE.pdf

Här hittar du olika typer av billiga batteriladdare med märken som Ctek, Waeco, Mastervolt och Victron Energy med flera. Nedan kommer några råd från CTEK. Har du några frågor så är du välkommen att kontakta oss på Hjertmans!

Frågor till experten om batteriladdare. Vi ställde de vanligaste frågorna man kan ha om batteriladdare till experten, Åsa Johansson, på CTEK.

1. Vad ska man som båtägare tänka på när man väljer batteriladdare till sina batterier? 
Åsa Johansson, CTEK

Du ska tänka på 2 saker: 

1. Du ska ha en säker laddare, dvs säker för dig som användare, (CTEKs laddare är gnistfria, felkopplingssäkra och kortslutingssäkra) och den ska vara säker för batteriet (ingen risk för överladdning och ha en säker underhållsladdning) till sist måste den vara säker för den elektronik som sitter fast i båten. Det är oerhört trist att behöva byta ut startboxen för dyra pengar bara för att man chockladdar batteriet med för hög spänning.
2. Storleken på laddaren. Om man tänker så här: Hur stora är mina batterier, hur mycket tömmer jag dem och hur snabbt behöver jag ha dem fulladdade igen. Ju större behov och krav man har, desto större laddare ska man välja.

Det är lätt att räkna ut hur fort man kan ladda upp ett batteri upp till 80% av fulladdat. De sista 20% beror mer på batteriets ålder och skick. Ta storleken på batteribanken, t ex 200Ah. Ta 80% av det ( 200 x 0.8 = 160Ah) Dela 160 med antalet A som laddaren ger (25A för M300) (160/25 = ca 6,5) Det tar alltså upp till 6,5 timmar att fylla från tomt upp till 80% av fulladdat. De sista 20% kan ta mellan 1-6,5 timmar till beroende på batteriets ålder och skick. Det tar alltså upp till 13 timmar att ladda från tomt till fullt. Räknar man så här så har man en maxtid. Batteriet är säkert sällan tömt helt och hållet, men det ger en fingervisning om det är rätt storlek på laddaren.

2. Hur fungerar en batteriladdare? 
Vänd på frågan! Hur fungerar ett batteri? När man vet det, så ser man också vad en bra laddare måste kunna. Här kommer lite batteri kunskap: Ett batteri är en genial uppfinning! Du lagrar energi för att kunna plocka ut den när du behöver den och sen kan du fylla på med mer energi och spara tills nästa gång och nästa och nästa… En bra laddare ska vara enkel att använda och man ska kunna lita på att resultatet blir bra och lägga sina tankar på roligare saker än att kolla laddningen av batteriet.

En batteriladdare petar enkelt sagt in ny energi i batteriet så att det är redo att användas igen när det behövs. Det här kan naturligtvis göras på olika nivåer av säkerhet och kvalitet på laddningen. Så här tänker CTEK. Det ska vara enkelt och säkert att ladda! Därför har vi tagit fram laddare med 8 automatiska laddsteg.

1. Avsulfatering med pulser återställer sulfaterade batterier – minimerer risken för den största hälsofaran för batterier. 
2. Mjukstart. Har inte polspänningen nått den inställda nivån inom en inställd tid så avbryts laddningen Batteriet är troligtvis trasigt eller för stort för laddaren.  
3. Huvudladdning då 80% av laddningen sker. 
4. Absorption Färdigladdning upp till 100%. 
5. Analys testar batteriets urladdning. Om urladdningen sker för snabbt så avbryts laddningen. och Batteriet är troligtvis trasigt eller så finns för stora parallellaster. 
6. Recond. Rekonditionering av djupt urladdade batterier. Får bort syraskikting som förkortar livslängden på många våta batterier. 
7. Underhållsladdning – Float. Laddning med konstant spänning. 
8. Underhållsladdning – Pulse. Håller batteriet i trim när det inte används. Laddaren kan vara ansluten månader i sträck

3. Vad är skillnaden mellan billiga, enkla laddare och mer avancerade märken? 
Återigen, vänd på frågan! Vad är de vanligaste problemen med batterier? När man vet det, så ska man välja en laddare som löser problemen eller ännu hellre ser till att de inte uppstår.  
Det som tar död på flest batterier är 4 saker. 

1. Ingen laddning alls! – bortsett från att det inte finns energi att använda, så gör det batteriet 
2. Sulfaterat och till slut kortslutet. Batterier som används sporadiskt blir lätt 
3. Syraskiktade (gäller inte GEL och AGM). De här batterierna blir ”tröttare och tröttare” och till slut byter man ut dem. 
4. Överladdning i ett batteri som får för hög spänning för länge kommer att torka ut vätskan. I nya täta batterier kan vätskan inte ersättas och då självdör batteriet i rask takt. 

När man väljer en mer avancerad laddare, så ska den sköta om de här problemen på ett enkelt och säkert sätt med minimal övervakning för användaren. Man ska helt enkelt kunna lägga tiden på något roligare. 

Väljer man en riktigt billig laddare med en konstant halvhög spänning, så kan spänningen vara för låg för att batteriet ska bli 100% fulladdat, men om den inte slår över till någon typ av underhållsladdning så kommer den att torka ur vätskan i batterierna – vilket förkortar livslängden. 

Enklare laddare har ofta ingen avsulfatering, som jag skrev ovan är SULFATERING i batterierna en av de största anledningarna till att batterier måste bytas i förtid. Blysulfat som lämnas kvar i ett batteri bildar blysulfatkristaller och ju mer urladdat och ju längre tid, ju större kristaller, till slut kommer kristallerna kortsluta två blyplattor i batteriet och batteriet måste bytas ut i förtid. En bra laddare ska knacka bort så mycket skadlig sulfatering som möjligt och få HELA batteriet laddningsbart. 

En enkel laddare har kanske ingen underhållsladdning. Dvs, den bara fortsätter att ladda och ladda även om batteriet är 100% fulladdat, det här gör att vätskan dunstar eller torkar ut och batteriet dör. En sådan laddare måste hela tiden kontrolleras så att laddningen avbryts när batteriet är fulladdat. 

Enklare laddare har troligen ingen funktion för att ”blanda om” i syran för att återställa eventuell syraskiktning, som gör att batterierna känns ”trötta” och inte håller spänningen som man förväntar sig. 

Billiga laddare kan ha en varierad spänning och har man otur så når den över 16V och då finns risk att elektroniken går sönder. Bättre köpa en CTEK laddare som är garanterat elektroniksäker. 

Det finns många bra och mindre bra laddare på marknaden som har en eller flera av ovanstående funktioner, men man bör ha så många funktioner som möjligt om man vill hålla batterierna fräscha så länge som möjligt.

4. Vad är det för skillnad på de olika CTEK laddarna?  
CTEK har laddare för 6V, 12V, 24V och Litium. Ett sortiment av laddare för batterier på 1,2Ah ända upp till 500Ah. Vad som skiljer dem åt är antalet laddsteg (från 4 på de allra minsta upp till 8 laddsteg på de större) och hur snabbt de kan ladda upp dina batterier. Det finns också laddare med likartade plattformar med olika modifikationer för att passa specifika användningsområden. De laddare som heter M45, M100, M200, M300 är framtagna för fast montering. De större laddarna, M200, M300 har 4m kabel med ringkabelskor för att göra dem mer anpassade för fast montering i t ex båt eller husvagnar och liknande. 

CTEK har dessutom tagit fram laddare från 12V till 12V. D250SA. Som laddar förbrukningsbatterierna medan motor eller solceller är igång. Det här gör att du kan vara längre tid på sjön innan du måste till bryggan och ladda. Jag skriver mer om det här på fråga 11 längre ner.

5. I beskrivningen på produkter står det t ex följande: 12V. 15A. 200W. Laddning 28-300 Ah. Underhållsladdning 28-500Ah. IP 44. Vad betyder allt det här? 
12V = passar för alla typer av 12V bly/syra batterier, vilket är vanligast (eller 2st seriekopplade 6V batterier) . 

15A = den ström som den laddar med när den laddar på för fullt upp till 80% av fulladdat. 

200W = Vad laddaren ger till batteriet när den laddar som mest.

Laddning 28-300Ah.= 28Ah = eftersom det är en ganska stark laddare bör man inte ladda mindre batterier än 28A. Det skulle vara som att fylla äggkoppen med trädgårdslangen. Det skulle bli fyllt, men inte så effektivt. 

Laddning 300Ah = Ja, det är en ganska relativ siffra som har mer att göra med hur lång tid man ska behöva vänta innan batteriet blir fulladdat. Har du ett större batteri kanske det inte hinner bli uppladdat på den tid du förväntar dig. 

Underhållsladdning 28-500Ah = Om du inte har bråttom så klarar laddaren utan problem att ladda ett batteri på 500Ah helt fullt och hålla det fulladdat till dess du ska använda det igen oavsett om det rör sig om 1 vecka eller en vintersäsong. Skillnaden mellan ”Laddning” och ”Underhållsladdning” har alltså med tid att göra. 

IP44 = en klassning som används när det gäller laddarens täthet, en säkerhetsfråga. Den första siffran står för hur små dammpartiklar den släpper igenom och den andra siffran för hur mycket vatten och hur hård vattenstråle den klarar. I och med att våra större laddare är fläktkylda så blir IP klassningen lägre. 

Helt vattentätt heter IP67 och då är laddaren oftast helt skumfylld. CTEK har valt bort det alternativet av 2 orsaker. Den viktigaste är att det blir så otroligt mycket svårare att återvinna elektroniken i laddaren om den är skumfylld. Den andra orsaken är att om din båt sjunkit, så har du troligen större bekymmer än att en laddare tagit in vatten. Båten ska ligga på vågorna och då räcker IP65 och IP 44 utmärkt.  

6. Är det skillnad på att ladda ett vanligt batteri (bly/syra) och ett AGM eller GEL?  
Både Ja och Nej! Ja för att de ofta behöver olika spänning för att bli effektivt laddade ! Nej, för att det är lika enkelt att ladda vilken batterityp du än laddar. Ställ in rätt läge på laddaren så sköter den resten. 

Här kommer en mer utförlig förklaring mellan GEL och AGM: Alla bly/syra batterier har plattor av bly och en vätska som består av svavelsyra, sen har man valt att utveckla batterier för att få dem tåligare, för att få särskilda egenskaper t ex klara av många djupa urladdningar som förbrukningsbatterier måste tåla, klara av tuffa starter eller klara allt ganska bra och ha ett lägre pris. 

Ett GEL batteri har svavelsyran bunden i en gelé och den torkar ur om du laddar med för hög spänning, AGM batterier har syran bunden i en glasfibermatta mellan blyplattorna, det gör att det är en något mindre mängd svavelsyra och ofta behöver de något högre laddspänning för att bli fulladdade. Vanliga våta batterier har syran flytande löst mellan blyplattorna och de batterierna får ofta en skiktning i syran när de står oanvända. 

Så genom att använda en CTEK-laddare som har en snöflinga eller AGM Mode så kan du välja att ladda med en något högre laddspänning på ditt AGM batteri. GEL batteriet ska däremot laddas på ”normal-läget”. Om du väljer en större modell (M200 och M300) så har du en temperatursensor som styr laddspänningen efter den temperatur som finns runt batteriet. 

Det är viktigare att variera efter temperaturen (som varierar mer) an att ha en fast högre eller lägre spänningsnivå och därför är temperatursensorn ett bra sätt att ge batterierna så rätt spänning som möjligt. På det viset behöver du inte tänka alls på vilket batteri du har, du bara kopplar på landströmmen och går och gör något roligare i stället. Det syraskiktade batteriet får du bukt med genom att använda ”Recond-funktionen i M200, M300” när du plockar upp båten på hösten och när du sätter i den på våren.  Använder du ”Recond-funktionen” så kommer laddaren att ladda batteriet fullt för att därefter höja laddspänningen så att det ”bubblar” rejält i batteriet under en begränsad tid. ”Bubblingen” gör att man återställer blandningen i syran så att den kommer att hålla spänningen bättre och kännas piggare.  

7. Litiumbatterier blir vanligare även i båtar, varför? 
Litiumbatterier är ett samlingsnamn för en stor mängd batterier med olika kemisk uppbyggnad. Det som används istället för bly/syrabatterier är i huvudsak LiFePO4, (Litiumjärnfosfat, även kallat LFP) Anledningen till att  det är just LiFePO4 används, är att vilospänningen på ett fulladdat batteri  är i stort sett detsamma som på ett bly/syrabatteri. 12.8V  på LiFePO4 jämfört med 12,72V på ett bly/syra batteri. Det gär att de komponenter som använder energin från batteriet kommer att fungera som det är tänkt även om energikällan är en annan.

Ett Litiumbatteri har många fördelar, som att vikten bara är en tredjedel, de kan bli djupare urladdade (ner till ca 80% jämfört med ca 40-50%), de har längre beräknad livslängd och de går fortare att ladda upp.

Även om det går mycket fortare att ladda upp, så krävs helt andra saker av en laddare för LiFePO4. Ett Litiumbatteri har en hel del elektroniska säkerhetssystem inbyggda. Det kan vara för UVP (Under Voltage Protection) som förhindrar att batteriet blir för djupt urladdat och OVP (Over Voltage Protection) som förhindrar överladdning, dessutom kan det finnas inbyggda system som jämnar ut laddningen mellan cellerna, BMS, (Battery Management System) och många andra säkerhetssystem. Alltså behövs en laddare som ser till att UVPn öppnar upp för  laddning, att vi håller oss på en säker nivå innan OVPn slår ifrån. 

En annan skillnad är att bly/syrabatterier självurladdar om de blir stående utan laddning. Ett LiFePO4 bör vara något urladdat (upp till ca 80%) när det lämnas för en längre tid, och helst laddas upp alldeles innan det ska användas. Det tar inte skada av att vara halvladdat. På grund av det här blir laddkurvan helt annorlunda både vad gäller spänning och strömnivåer och tidsintervaller.   

8. Kan LiFePO4 laddas på samma sätt som bly/syrabatterier?  
Nej, du har investerat i ett specifikt batteri, se till att investera i en laddare som gör jobbet ordentligt!

Att ladda ett LiFePO4 batteri med en laddare för bly/syrabaatterier kommer troligen inte fungera eftersom avsulfateringsläget i en bly/syraladdare ger för hög spänning för ett litiumbatteri. Absorbtionsfasen (laddning från 80% till100%) är för lång,  (8 timmar jämfört med 2 timmar) och PULSunderhållsladdningen fungerar inte alls för ett litiumbatteri. Har man riktig otur så slår litiumbatteriets säkerhetssystem ifrån så fort laddaren startar upp. Eller så ska man se det som att man har tur! Risken att ett dyrt litiumbatteri laddas sönder minimeras.

Vänder vi på frågan och tittar på om man kan ladda ett bly/syrabatteri med en laddare gjord för LiFePO4, så går inte det heller så bra. Absorbtionsfasen är för kort och pulsunderhållsladdningen kommer trycka laddaren till FLOAT underhåll, vilket kan riskera att torka ur bly/syrabatteriet i förtid.

Det är alltid välinvesterat att ha rätt laddare till sitt batteri. Det förlänger livslängden avsevärt. 

9. Kan man använda elektronisk utrustning samtidigt som man laddar? 
Ja visst kan du det! Så länge du har en laddare som är elektroniksäker kan du förbruka samtidigt som du laddar, det kan inte skada varken batteri, elektronik eller laddare. Du måste bara tänka på att inte använda mer ström än du laddar in. Laddar du in 25A och använder 20, så blir det inte så mycket kvar att fylla batteriet med. Kylskåp, kaffebryggare, TV och annat drar rätt mycket ström och det kan vara bra att räkna ut hur mycket man förbrukar i snitt innan man väljer laddare. 

10. Hur länge kan en batteriladdare stå på? 
Har du en CTEK laddare så kan den stå på hur länge som helst förutsatt att batteriet i sig inte är skadat eller trasigt! 

CTEK rekommenderar att du kopplar på laddaren när du lämnar båten oavsett om du ska använda den igen dagen efter eller om den ska stå på land under en hel vinter. På det viset får batteriet den vård just det batteriet behöver. Självklart ska man ändå titta till sin utrustning då och då för att försäkra sig om att allt är som det ska. 

11. Att ladda medan man åker! 
Många båtar har flera batteribankar. Det kan vara startbatteri, förbrukningsbatterier, batterier för bogpropellrar med mera. Ett smart sätt att hålla dem fulladdade  är att ladda medans båtens motor är igång.

Tanken är att du ska ta bättre vara på den ström som generatorn i båten ger eller solcellen om du har en sådan.

Många tror att det räcker att ha en diod eller ett skiljerelä mellan startbatteriet och  t ex förbrukningsbatterierna, så laddas förbrukningsbatterierna upp. Det stämmer tyvärr inte! 

När man talar om laddning, så är det viktigt med rätt laddspänning. Med ett enkelt skiljerelä eller en diod, kommer systemet att ta den spänning som finns ut från generatorn (t ex 14V) sen blir det ett spänningsfall fram till startbatteri och diod (då hamnar vi på ca 13,9V) tillkommer motståndet i reläet och spänningsfall i kabeln fram till förbrukningsbatteriet. Då står vi där med en spänning på kanske 13,6V. Det är inte på långa vägar tillräkligt för att ladda batteriet. Batteriet kommer inte bara bli underladdat, utan risken för sulfatering ökar drastiskt. Tyvärr blir strömmen ofta låg i de här systemen.

CTEK har utvecklat ett laddsystem som inte utgår från den spänning som generatorn ger – utan från förbrukarbatteriets behov! Det är en enorm skillnad. Vi vet att batterier behöver laddas med 14,4V, alltså laddar D25SA med 14,4V och vi har dessutom lagt till den smarta laddkurva som gör att CTEKs laddare har tagit bra hand om batterier i över 20 år. D250SA laddar med upp till 20A/timme. När batteriet är fulladdat går laddaren över i underhållsladdning och minimerar risken för att torka ur batterierna i förtid.

Behövs mer laddning än 20A/timme så kan man  med fördel koppla på en SMARTPASS 120 för att få upp till 140A/timme.  

12. Vad är ditt sista lilla tips till alla båtägare som vill ha en problemfri sommar när det gäller batteriladdning? 
Välj rätt storlek på laddaren, hellre för stor än för liten. Koppla på laddaren när du lämnar båten så är du säker på att det är fulladdat när du lämnar bryggan. Ladda under hela vintersäsongen om du har möjlighet! Har du vanliga våta batterier (ej GEL eller AGM) så kom ihåg att RECONDA när du tar upp båten och när du lägger i den igen, så ökar chansen att du har pigga fräscha batterier hela säsongen och kan ägna dig åt att njuta av båtåkandet i stället för att tänka på om batterierna håller måttet. 

Mer information och fler artiklar finns på www.ctek.com. Åsa Johansson, Ctek

Ctek exempel kopplingsschema