Ett bra ankare är inte bara ett praktiskt hjälpmedel – det är en del av båtens säkerhetsutrustning. Hos Hjertmans hittar du ankare för allt från jolle till motorkryssare, och nedan hjälper vi dig välja rätt typ utifrån din båt, det vatten du rör dig i och hur du använder ankaret.
Vilket ankare passar din båt?
Vi på Hjertmans har sålt båttillbehör sedan 1975 och möter varje dag båtägare som ska välja ankare till allt från kanotgäng till familjens segelbåt - vi vet att "rätt ankare" sällan handlar om bara båtvikt. I våra produkttexter anger vi till vilken ungefärlig båtvikt respektive ankare passar, men båtvikten är bara utgångspunkten. Tre saker till avgör vad som faktiskt fungerar för dig:
Väder. Ska ankaret klara en kuling akterifrån, eller räcker det för en fin fiskedag i vindstilla väder? Ett ankare dimensionerat för lugna förhållanden kan släppa taget när det blåser upp - välj hellre en storlek i överkant om du ofta ligger över natt eller i oskyddade lägen.
Bottentyp. Olika ankartyper tar tag olika bra beroende på botten:
Grävankare/plogankare (t.ex. CQR, Delta) - bra allroundval på sand, lera och blandad botten.
Bruce-/klo-ankare - griper snabbt och fungerar väl även på gräs- och tångbotten.
Danforth/patentankare - lätt och grepstarkt på sand och lera, men fungerar sämre på sten och hårdpackad botten.
Blyplätt/mindre grepankare - kan vara otillräckligt på karg stenbotten, där ankaret behöver kunna haka fast mekaniskt snarare än gräva ner sig.
Ankarlinans längd (scope). En vanlig tumregel är att linan eller kättingen bör vara minst 5-7 gånger vattendjupet i normalt väder, gärna upp mot 8-10 gånger djupet om det blåser. För kort lina gör att ankaret drar i fel vinkel och släpper lättare.
Har du en stor båt, eller ankrar du ofta i varierande förhållanden, kan det vara en bra idé att ha två olika ankare ombord: ett huvudankare och ett reserv- eller stormankare. Blåser det upp kan du lägga ut ett extra ankare, och tar inte ankaret i botten kan du prova en annan typ istället för att chansa på samma sort igen.
Rostfritt eller galvat?
Ett rostfritt ankare släpper oftast dyig botten lättare och blir renare när det kommer upp i ytan - en fördel om du ankrar ofta i lerbottnar och vill slippa skrubba däcket varje gång. Det är också mer estetiskt och håller sig fint över tid. Galvat stål är i regel billigare och minst lika hållfast, men kräver lite mer skötsel för att inte få rostfläckar med tiden. Vilket du väljer handlar i slutänden om budget och hur mycket du prioriterar utseende och lättskött yta.
Ankarsvirvel eller ej?
Har du ett ankarspel ombord är en svirvel ett måste. När ankaret ligger i vattnet snurrar det med ström och vind, vilket tvinnar linan eller kättingen. En svirvel monteras mellan ankare och kätting/lina och låter ankaret rotera fritt utan att tvinna resten av förtöjningen - det förlänger både linans/kättingens livslängd och gör upptagningen enklare.
Att lägga till i naturhamn så bör man köra in försiktigt och kontrollera att det är tillräckligt djupt och enkelt att stiga iland för att sedan gå ut igen och kasta i ankaret ca 3-5 båtlängder innan land. Två förtöjningspunkter i land är bra att ha också.
Hur vet man vilket ankare som passar?
Alla ankare fungerar på alla bottnar men de fungerar olika bra, beroende på om det är sten, sand eller lera? Ibland kan det vara bra att ha flera ankare för olika bottnar plus att det är bra med reservankare.
Hur tungt ankare ska jag ha?
En god tumregel är att ankaret ska väga lika mycket i pund (0,5 kg) som båten är lång i fot. Exempelvis ska en 20 fots båt ha ett ankare på 10 kg. Men det beror även hur mycket kätting man har och längd på ankarlinan som bör vara 3-5 gånger som det är djupt.
